nästan perfekt

oh i love you, i wish you got the flu, so that i can take care of you...
jag måste säga att jag inte håller med annika (hello saferide) där. visst, jag älskar honom och tycker om att ta hand om honom, men det kan jag göra ändå. jag vill inte att han ska vara sjuk mer. get well soon!

för övrigt har det varit en jättefin helg. vi har inte varit utanför dörren överhuvudtaget, eftersom han blev sjuk. men det var mysigt ändå, jag var glad hela helgen och tog hand om honom. och fick panik när han mådde illa, men jag sprang inte därifrån, och det är ett stort framsteg för att vara jag. sandra med magsjukefobin liksom.
och på något konstigt vis så känns det som att jag nästan inte har varit såhär kär i honom sen i somras. jag ville bara vara med honom hela tiden. jämtjämtjämt. jag ville knappt ens släppa iväg honom i en kvart för att duscha..
jag känner på något sätt att jag har varit mig själv i helgen, för första gången sedan jag började med pillren. och därför blev jag så ledsen när det tog slut. det var värre än någonsin. två veckor till nästa gång. jag överlever nog. men det blir jobbigt. jag älskar honom.

och så ringde jessica också. hon ligger på sjukhuset nu. jag är jätteorolig. hon hade tydligen för lite fostervatten kvar, så de skulle sätta igång värkarna nu. tänk om det händer något.. det ska ju gå bra, men det känns läskigt ändå. men det måste gå bra. det måste.

och imorgon ska jag och annapanna till friskis & svettis igen. :) skönt att få börja röra lite på sig igen, det har inte blivit så mycket sånt i helgen.

jesper, kom tillbaka! nu!