julstök

tänk att det ska bli ett sånt ståhej bara för att det är jul.
hur orkar folk hålla på? jag har märkt att jag inte är så förtjust i julen längre. magin från när man var liten har försvunnit för längesen och nu känns allt bara så påtvingat och vimåstegöradethärfördetharvialltidgjort.

varför stressa ihjäl sig, bli ruinerad och stöka omkring bara för att fira en högtid som alla ändå glömt varför vi firar, och som är över på bara ett par dagar? det känns så meningslöst.

samtidigt måste jag säga att det är himla mysigt. jag är inte nån motståndare till julfirande, absolut inte. jag bara tycker att det kunde ske i lite mindre skala och framförallt: utan den här påtvingade känslan av att man bara MÅSTE hinna med allt, städa, sy julgardiner som ingen ändå lägger märke till, laga massa mat som bara kommer att bli över så att man får äta samma skit i en vecka efteråt, köpa julklappar för hela ens sparkapital, stressastressastressa.. jag får nog av stress i skolan. på julen vill jag slappna av och ha det mysigt med folk jag tycker om. och det ÄR mysigt, när allt väl är klart och färdigstressat. frågan är om det är värt det. jag tror att man kan ha jättemysigt ändå, utan alla dessa förberedelser.

det känns faktiskt rätt skönt i år. vi ska inte ha några julklappar. bara en enda, som ingår i nåt slags julklappsbyte. ja, och barnen får ju paket såklart, men sen jag fyllde 18 så ingår jag inte riktigt i den kategorin. och det känns så skönt. för en gångs skull har jag både pengar och lugn och ro över julen. wow.

nu ska jag visst hjälpa till med julgranen. hm. ironi.

usch jag mår illa.