man hatar den man blivit och man föraktar den man var

och ja, mannen i den vita hatten är fortfarande den bästa kentlåten.
extraverserna är nästan bäst.

jag börjar lära mig min nya telefon nu. men den är fortfarande jobbig, den vet inte att "spårvagnen" är ett ord som borde finnas med i ordlistan. och knapparna är för små, man kommer åt alla andra knappar än just den man skulle komma åt. men den är jävligt snygg (och matchar mp3-spelaren ja) så då är det okej.

idag har jag tagit hand om mina fötter. de höll ju på att ramla sönder, eller åtminstone den vänstra, så idag gjorde jag iordning värsta fotbadet och grejer. lyxigt, eller hur? och jätteskönt! så nu är mina fötter fina igen. tack och lov, så mycket som jag har tjatat om att jag har fina fötter, haha.
och så har jag träffat kristofer och ätit gigantiska chokladmuffins på chokladkompaniet. det var trevligt. min fanta såg väldigt misstänkt ut, det var liksom grejer som flöt omkring i botten. uuh! men jag har inte dött än i alla fall, så förhoppningsvis var det inget farligt.

jag borde äta nånting. har inte ätit nåt på hela dagen. bortsett från muffinsen då, vilket i och för sig kan räknas som en hel måltid med tanke på storleken. men nåt annat borde jag ju kunna hitta på. måste laga mat själv, mor och far är visst på akuten med mormor, hon hade tydligen ramlat och slagit i knät. stackars lilla mormor.
nej jag vill inte ha nåt. mår lite illa. som vanligt ungefär.

hejsvejs