närbild: sandra gör bort sig

men det var faktiskt inte meningen att det skulle låta så. jag förstår ju att det måste ha gjort det, men.. jag menade ju aldrig något sånt. men det förstod han ju uppenbarligen inte.. han hade ju aldrig reagerat så om jag hade varit man.
varför kan en kvinna aldrig säga något vänligt till en man utan att det ska uppfattas som att hon stöter på honom? fan.

jag ångrar att jag sa nåt. ibland önskar jag att jag bara kunde hålla käften. fast då skulle jag å andra sidan säkert ångrat att jag INTE hade sagt nåt. tjejen som aldrig blir nöjd liksom. måste alltid ha nånting att ångra. nej usch. nu ska jag gräva ner mig nånstans.

han kunde verkligen inte ha gjort det tydligare.