hemlangtan

okej jag borjar redan langta hem, hur ska det har ga?
jag kanner mig sa fruktansvart ensam, jag kanner ju verkligen ingen har. vet inte riktigt vad jag ska kunna gora for att traffa folk. kanner inte direkt for att ga ut pa puben helt ensam heller. snart kommer tilly hem fran hennes pappa, men da ska hon ju sova direkt. verena kommer i alla fall hem ikvall, (sent dock) men anda, det kanns skont.

jag vill inte vara har just nu. aaarghh! kom hit och halsa paa! ge mig nagot att se fram emot!
alltsa.. det ar ju inte det att jag inte trivs, for det gor jag (sa mycket det nu gar, nar man ar helt ensam) jag bara.. saknar alla darhemma. sa om alla darhemma kunde komma hit sa skulle det bli helt perfekt! for arligt talat, den har staden ar jattemysig! (bortsett fran alla bilforare som verkligen kor som galningar. och det finns typ inga overgangsstallen heller!)

asch, kom hit och krama mig bara!